Kan IFK tänka långsiktigt idag?

Allt sedan IFK Norrköping byggt färdigt Nya Parken har klubben långsamt haft svårare och svårare att få täckning för sin ekonomi. IFK hade en hyra på under miljonen innan ombygget och nu överstiger kostnaderna 15 miljoner kronor.

Även andra klubbar som nyttjar arenan, exempelvis IK Sleipner blöder och kan inte hantera hyreshöjningarna och de har bara en bråkdel (255.000 kronor enligt Norrköpings Tidningar) av de kostnader och risker som IFK har. Det finns uppenbara risker att de stora fasta kostnaderna leder till en långsam död för Norrköpingsklubbarna. En varningsklocka för kommunen liksom klubbledningarna.

Givet är att intäktssidan också ökat för IFK med försäljning av loger och genom bättre restaurangmöjligheter etc. Men man har på något vis skapat ett större beroende av dessa intäkter samt att näringslivet och publik fortsätter sluta upp.

Svensk fotboll kanske rent generellt sitter i en sportslig och ekonomisk lågkonjunktur. Intresset kring fotbollen i Sverige är inte vad det var i slutet på 90-talet och början på 2000-talet. Kanske beror det på att landslaget inte lyckats lika bra eller att det är mindre profiler i Allsvenskan. Generellt kanske hela Allsvenskan utarmats sportsligt när spelare försvinner till andra ligor. Men detta drabbar kanske klubbar som IFK Norrköping hårdare då de sitter med stora fasta kostnader. Ekonomin går helt enkelt till att täcka upp fasta kostnader istället för spelarmaterial.

Måste man byta värvnings strategi?

Fotboll är underhållning och när etablerade spelare ersätts pg a ekonomiska skäl, av mindre färgstarka profiler så bidrar det till att minska intresset och möjligtvis men inte nödvändigtvis även den sportsliga kvaliten på plan. Möjligen är det så att IFK helt enkelt inte ersätta spelare som lämnar klubben med lika ”etablerat” spelarmaterial som de killar som lämnar.

Samtidigt finns det tydliga tendenser på att unga spelare gärna ansluter till IFK för att etablera sig vilket i sig är en ljuspunkt. Ett bra exempel är Mirza Halvadzic som lämnat Malmö FF för IFK och skrivit på för 3 år. Tyvärr visar även tendensen att de lämnar för andra allsvenska konkurrenter eller möjligtvis mindre Europeiska ligor för relativt små summor när de väl tagit steget och blivit Allsvenska spelare. Ofta tar det kanske två till tre säsonger innan de blommar ut och när de väl sitter på sitt sista år på kontraktet kan inte IFK konkurrera ekonomiskt och sportsligt med andra lag.

IFK har haft en ganska lyckad strategi av att satsa ungt. Man har också värvat etablerat men på senare år har dessa värvningar varit spelare som antingen har haft en skadehistorik eller varit relativt anonyma för publiken i Norrköping. Om vi nu återgår till att fotboll är underhållning, tycker jag att många av dessa investeringar som gjorts på de två senaste åren inte tagit nån större hänsyn till hur det kan bidra till att bibehålla intresset och hypen kring IFK. Jag menar ”drömmen” om guld i sig ter sig allt mer realistisk för många supportrar om de känner till de spelare som värvas. Hur många kände exempelvis till Skagestad innan han skrev på för IFK?

Självklart värvas spelare utifrån sportsliga och ekonomiska värderingar av Janne Andersson men jag saknar att IFK i sin analys inför en värvning tar hänsyn till hur värvningen kan påverka intresse från både näringsliv och publik. Har man mot förmådan gjort det så har man definitivt misslyckats i sin analys. Spelare är varumärken och på de två senaste säsongerna är det ganska väletablerade spelare som lämnat utan att ersättas av spelare med samma attraktionskraft. Det är ungefär som att en Hollywood production tvingas ersätta ett välkänt skådespelarnamn med en okänd lokalskådis som mest sysslat med independent filmer. Det behöver inte betyda att nya skådisen är sämre i skådespeleri än ”stjärnan” ifråga men han/hon kanske inte bidrar inte till att lyfta försäljningen i luckorna heller.

Kanske måste värvningsstrategin ta hänsyn till att unga spelare nödvändigtvis inte betyder långsiktighet och att kortsiktigt investerande av ”etablerade spelare” vars namn publiken känner till kan bidra till bibehållet eller ökat intresse från näringsliv och publik som i grunden kan skapa ekonomiska förutsättningar för ett långsiktigt värvningsarbete. Just nu verkar IFK sakna just de ekonomiska förutsättningarna och sist ut i raden av tunga förluster är Morten Morisbak Skjønsberg som lämnar IFK av personliga skäl. Vem skall ersätta honom?